"When I grow up...

... there's a lot I wan't to do"

Ni har säkert alla hört den, låten i reklamen till Svenska Spel.

Men om man inte vill växa upp? Om man vill bli typ tjugo, inte mer?
Personligen tycker jag att barndomen är den absolut bästa delen av ens liv, man har inga krav på sig, behöver inte ta ansvar, inga läxor, inga gymnasieval, inga problem med tjej-gnabb, inget sånt. Allt man har är den roliga biten med lek, stoj, hoppa i vattenpölar. Man har sitt lilla schema; man går upp, åker till dagis, leker hela dagen, mamma eller pappa kommer och hämtar en, leker lite till hemma, kollar på Bolibompa och sen går och lägger sig och somnar lycklig.

Uppriktigt sagt är jag rädd för att växa upp. Jag är rädd för skilsmässor, för trettio- fyrtio- och femtioårskriser, för att hitta den rätte, för att att inte bli en bra mamma, för att växa upp och veta att allt det där med shopping och softa med kompisar är över, att man nu helt plötsligt måste ta ett enormt ansvar för allt man gör, säga och göra rätt saker, vara någon ens barn kan se upp till.
Jag är rädd för att få tonåringar som hamnar i fel umgänge och vars liv går utför i en rasande fart.
Rädd för att ens hitta någon överhuvudtaget.

Varför kan inte barndomen vara längre? Varför kan inte allt vara enkelt? Varför i hele friden ser samhället ut som det gör? Varför?

Jag tror att alla borde hoppa i vattenpölar lite oftare, vara mer spontana, mer flexibla. Se lite lättare på saker och ting, för ingenting blir bättre om man går omkring och är irriterad på allt och alla. Det är klart att det inte skulle bli life changing, men det skulle ändå bli lite bättre. Det löser inte världsproblemen, men det ger oss i alla fall en större chans till att njuta av våra ca 700800 timmar här på jorden.


Peace out!

Warning, Fragile

Ni vet hur det står på kartonger med t.ex. glas i; Warning, fragile. This side up.

Varing, ömtåligt.

Tänk om vi människor kunde ha sådana varningstexter på oss.
Varning, hon är ömtålig, Skada henne inte.
Tänk vad praktiskt, då skulle man enkelt kunna veta vilka man skulle vara lite försiktiga med så att man inte skulle skada dem omedvetet. Akta henne, annars går hon sönder.
Det skulle kunna ge en viss trygghet, en viss säkerhet.

Trygghet och säkerhet ja. Det är egentligen två väldigt olika saker, fast på lika sätt.
Trygghet är det ett litet barn känner i sin mammas famn när mamman nynnar tyst i barnets öra och stryker den mjukt över håret. Trygghet är något ett spädbarn känner när den vaggas mjukt och den har sin mjuka nallebjörn bredvid sig. Det är då man känner att ingenting kan skada en, man är trygg.

En popstjärna däremot har en livvakt som en säkerhet. Någon som kan ta en kula, som skyddar den så att ingen försöker kidnappa en. Det är därför man har tull på flygplatser och säkerhetsvakter på konserter, för att allt ska vara så säkert som möjligt. Och visst kan säkerhet innebära en viss trygghet, men inte på samma sätt.

Samma sak, fast på olika sätt. Same same, but different.

In every good thing...

Yin och Yang, vad är det?

Tja, jag vet inte exakt, men så som jag föreställer mig är det vita gott/rätt och det svarta ont/fel. Men sedan finns det två prickar i varje färg, en svart prick i det vita fältet och en vit pricck i det svarta fältet. Enligt mig visar det här att i varje god sak finns det alltid någonting ont och i varje ond sak finns det alltid något gott.

Alltså kan inte en människa vara helt och hållet god eller helt och hållet ond eftersom att det alltid kommer att finnas ett stänk av den motsatta sidan. Det kan heller inte finnas helt goda gärningar eftersom att det alltid finns någon mer elelr mindre ond baktanke i den.

Om vi tar ett exempel för båda sidor; En motorsåg får representera den onda sidan och en docka får representera den goda. Vi börjar med dockan:

Finns det en docka är det oftast ett barn med i bilden, och barn är framtiden. Inga barn, inget fortsatt liv. Och fortsatt liv är bra. Dockor kan inte skada någon såtillsvida ingen snubblar på den och dockor är oftast söta och kan skapa mycket glädje i ett litet barns tillvaro. Och glädje är alltid bra.

Men sedan finns det ett uns av ondhet. Många dockor är gjorda av barn som har dåliga arbetstider, dålig arbetsmiljö och minimalt med lön. Dessa barn har ingen chans till att gå i skolan, de är ofta undernärda och fattiga. Sedan kommer de rika människorna i västvärlden och köper dockorna utan att ägna en tanke åt de barn som gjort den.

Dags för ondskans representant:

Motorsågar kan vara mycket farliga, de kan till och med döda en människa eller ett djur. De låter mycket och de går ofta på bensin som är farligt för vår miljö. De kräver också olja som även det är dåligt för miljön.

Men självklart finns det något gott med dem. Om man t.ex. har en underbar utsikt och så har ett träd vuxit upp mitt framför huset och täcker alltihop, då kan man ju bara hämta motorågen och såga ner det. Eller om ett träd riskerar att falla på ett hus och förstöra halva taket är det bara till att såga ner det.

Dessa exempel var kanske inte de bästa, men det finns tanke bakom. Det jag ville få fram genom detta inlägg var: Tänk alltid efter innan ni gör någonting! För att även om det finns ondska i varje god gärning kan det bli mer eller mindre beroende på hur mycker man tänker efter innan.